Som en urvriden disktrasa.
Vad gör man då man känner att man har glidit ifrån en av sina mest vana vanor?
Jag har tappat min rutin till att skriva. Jag vill verkligen få ner mina tankar i detta dokument men har inga gåtor att skriva ner.
Man kan ju inte heller tvinga ur sig de instängd, bortglömmda tankar jag kanske egentligen har.
Min förmåga att klaga på det underbara och filosofiska sätt har försvunnit. Hittar inte längre orden till att få ihop ett djupt och mystiskt inlägg som jag faktiskt kan känna mig lite nöjd med.
För övrigt är jag trött på alla olika sätt man kan bli blåst på..
Det kan vara småsaker som att en vän går bakom ryggen på en till att företag drar i rätt tåtar sedan står man där med lång näsa. Hur skall man kunna finna den tryggheten som jag anser är standard för en männsika att ha..?
Antingen skall man väl bara sluta bry sig totalt eller så får man gå och bli skeptisk emot allt och alla.. men vilket jävla liv man har då..
Jag har tappat min rutin till att skriva. Jag vill verkligen få ner mina tankar i detta dokument men har inga gåtor att skriva ner.
Man kan ju inte heller tvinga ur sig de instängd, bortglömmda tankar jag kanske egentligen har.
Min förmåga att klaga på det underbara och filosofiska sätt har försvunnit. Hittar inte längre orden till att få ihop ett djupt och mystiskt inlägg som jag faktiskt kan känna mig lite nöjd med.
För övrigt är jag trött på alla olika sätt man kan bli blåst på..
Det kan vara småsaker som att en vän går bakom ryggen på en till att företag drar i rätt tåtar sedan står man där med lång näsa. Hur skall man kunna finna den tryggheten som jag anser är standard för en männsika att ha..?
Antingen skall man väl bara sluta bry sig totalt eller så får man gå och bli skeptisk emot allt och alla.. men vilket jävla liv man har då..
Kommentarer
Trackback
