till anna

Har jag varit här förut?

Har jag låtit min längtan leda mig återigen?

Alltid samma plats, till samma spår dras jag tillbaka.

Beroendet utav bekräftelsen skriker i mitt hjärta... SE MIG!!

Jag skulle inte bli förvånad om jag föll igen, så långt ner, så tidlöst.

Tillfredställelsen. Hoppet om att se dig där visar mig vägen upp, drömmen om att sista biten lyftas av din hand. Högre än molnen, för evigt svävandes.

Min längtan har lett mig på villospår.

För här har jag aldrig varit förut, i dina ögon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0