A.Hejdenberg

Jag bara älskar människor som tror att de är smarta nog till att ge sig in i en diskussion som de förlorade redan från början, dessa människor får min dag att gå lite fortare..!

Har ett klockren exempel, taget ur mitt egna liv som skedde för ca 10 minuter sedan.

Fick frågan, "Vad är det första du tänker på då du hör ordet munskydd?"..

I mitt huvud dök hockey upp.. (Lägg inte ner tid på att fundera på varför jag kom att tänka på just det, det är oväsentligt). Personen struntade dock inte i detta utan frågade varför just hockey. Då jag inte tänkte efter då jag gav det svaret kom irritationen direkt.. Mitt svar blev då: Jag vet inte.. Jag kunde lika gärna ha tänkt på munkorg till hunden eller något annat tråkigt eller helt enkelt och torrt ha svarat "skydd för munnen". Du frågade och jag svarade, skulle egentligen inte behöva förklara mig på detta viset.

Personen påstår då att munskydd och munkorg inte har med varandra att göra.. att det är som äpplen och vindruvor......

Vänta lite här nu. Hur metaforisk får man egentligen bli?

Okej, en munkorg är ett skydd för andra emot något fast inte på samma sätt som ett munskydd är skydd emot något annat.. förstår ni hur jag tror att han tänker? (Jag gör det knappt) ett äpple är ju ingen vindruva eftersom de inte är av samma sort men det är ju för guds skull ändå frukter båda två, precis som munkorg och munskydd är skydd för munnen.. Bara det att munskyddet skall skydda munnen från något och munkorgen skyddar något annat från munnen. Aj den där personen målade in sig i ett hörn från början och jag kanske är jävligt omogen men jag älskar att hugga på sådana här tillfällen. Jag märker direkt att det blir en enkel match.

Personen försökte nu avsluta med att denne bara egentligen ville förstå hur jag tänkte då jag svarade hockey. Men hallå..? Du bad som sagt om det första jag tänkte på det finns inga genomtänkta tankar bakom, det funkar inte att lägga upp frågan som den lades upp från början om man nu vill förstå sig på hur andra människor tänker.

Fick precis frågan om jag var psykolog..... Skall man ta det som en komplimang?

All my love
A.Hejdenberg

Att något som ej är påbörjat kan få ett sådant korrupt slut förstår jag inte.

Eller är det bara jag igen som felbedömer andra människors signaler och på så vis ger jag själv ut helt fel signaler..

Onda cirklar kan ta sig i häcken.

All my love
A.Hejdenberg

Men vad vet du om kärleken för ens du för evigt har hatat den..?

Att hata en sådan underbar känsla låter svårt i det logiska tänkandet men i praktiken blir det till en lätt uppgift.

Det är en känsla som man aldrig kan ta förgivet.. Rätt som det är så vänder den dig ryggen till och där står du och undrar vad du gjorde för fel. Men jag tror att sveken som denna känsla för med sig ändå resulterar i ett ännu större behov och längtan efter den. Sen om det är känslan kärlek som sviker eller sin "kärlek" som gör det.. Det har jag ingen aning om.

Sitter just nu och diskuterar livet, känslor och förväntningar med en vän.. För en gångs skull är det jag som sitter och försöker få den andre att se ljusare på saker och ting.

Han klämmer ur sig "Utan förväntningar blir man aldrig besviken"..
Kanske sant, men utan besvikelser så kan de inte tryckas ner av glada överraskningar.

Man kan aldrig få det ena utan det andra.

Har sagt det innan och använder det gärna igen :
"Man måste vara hatad av några för att inse hur mycket man betyder för andra"

Detsamma gällande besvikelser, du måste trampa snett och misslyckas för att kunna uppskatta de händelser i livet som går som önskat. Enkelt, fast ändå en svår sak att kunna acceptera för många.. För vem vill misslyckas?

Det som startade denna konversation var en reaktion på ett citat från min sida: "Livet är ingen sport för åskådare" , då han anser att det är bättre att stå vid sidan av och roa sig än att spela och förlora..!

Vart tog lågan vägen? Den som fick oss att satsa lite på oss själva?

Satsar du inget så vinner du helt klart inte och det finns säkert en hel hop med människor som antingen är nöjda med det de har.. (great) eller så vågar de bara inte satsa lite för att göra en förändring. Rädslan för att falla är gigantisk. Men som sagt.. (min röda tråd) du måste falla då och då för att kunna resa dig upp och kunna uppskatta din tillvaro.

Okej helg!

Fredagen fylldes med : Biljard, Bowling, Singstar, Lite för mycket alkohol och utgång med trevligt folk. Ser helst att det görs om så fort som möjligt!

I går så blev man utdragen igen, gammal "handbollskamrat" som inte tyckte att jag skulle sitta hemma och trycka. Massa nytt trevligt folk fick man träffa på. Fick "dessvärre" tacka nej till erbjudandet om efterfest i Follingbo.. Lite jobbigt långt bort.
Hade flyt då Christian helt plötsligt hörde av sig, otroligt trevligt! Så det blev att följa med honom och hans vänner till Gråbo istället, kanske inte så jätte nära hem därifrån heller men ändå inom Visbys gränser.

Så Wii och Guitar hero blev underhållningen fram till halv 5 på morgonen då man gick över gården hem till herrn.. Skönt! Slapp man gå hem^^ Ibland har man det för jäkla bra(=

Kom hem runt 2 idag och har verkligen inte gjort något vettigt, en sväng med hunden det var vad jag kunde sträcka mig till. Härligt!!

Så nu är lovet slut om ca 2 timmar, känns lite små motigt. Men bara 5 veckor kvar tills nästa ledighet och däremellan slipper man ju faktiskt skolan då APU:n drar igång på Tisdag. Förstår inte hur jag skall klara av att vara omringad av äldre i 5 hela veckor men det blir väl bara till att bita ihop, handledaren lät lagom galen och bra, Perfekt..!

All my love..
A.Hejdenberg